Mängdrabatt är ett vardagligt namn på hur straff bestäms när någon döms för flera brott på en gång. I dag räknas inte varje brott fullt ut, och därför ska varje ytterligare brott enligt riksdagens beslut få större betydelse för straffets längd.1 Det är den rabatten som har fått namnet mängdrabatt.
Frågan är en av de mest omdebatterade i svensk kriminalpolitik. Alla partier säger att de vill ändra den, men de är inte överens om hur, hur snabbt eller för vilka brott. Här går vi igenom vad riksdagen faktiskt har beslutat, vad som återstår och hur politikerna själva argumenterar i kammaren.
Vad riksdagen beslutade
I augusti 2026 biföll riksdagen justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU48, Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.1 Betänkandet bygger på regeringens proposition 2025/26:297.1 Enligt riksdagens egen sammanfattning avskaffas dagens så kallade mängdrabatt.1 När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd, och straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott.1
Reformen innehåller mer än mängdrabatten. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning, och vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort.1 Det är viktigt att känna till, eftersom mycket av debatten handlar om just paketet som helhet.
När börjar det gälla?
Beslutet innebär inte att något ändras direkt. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.1 Utredningen bakom förslaget ville att reformen skulle träda i kraft den 1 januari 2028.1 Av betänkandet framgår också att Kriminalvården bedömer att myndighetens behov av platser och personal till följd av bland annat förslagen kan omhändertas tidigast 2040.1
Det förklarar varför frågan lever kvar trots att riksdagen redan har sagt ja. Ett beslut i riksdagen och en lag som faktiskt tillämpas i domstol är två olika saker.
Därför röstade partierna olika
I betänkandet finns en reservation från S, V, C och MP mot regeringens lagförslag.1 Socialdemokraterna skriver i ett särskilt yttrande att dagens mängdrabatt bör slopas för vålds- och sexualbrott.1 Kritiken handlar alltså inte bara om mängdrabatten i sig. Den handlar om att reformen lades fram som en helhet, om kostnaderna och om att det saknas anstaltsplatser.
Regeringssidan menar tvärtom att reformen behövs och att kapaciteten ska byggas ut. Den skillnaden syns tydligt i debatten i kammaren.
Så lät det i kammaren
Under den allmänpolitiska debatten om rättsväsendet den 14 oktober 2026 möttes Teresa Carvalho (S) och Fredrik Kärrholm (M) i ett replikskifte om just mängdrabatten.2 Senare i samma debatt ställde Emil Eneblad (SD) frågan till Magnus Haara (C).2 Citaten nedan är hämtade ordagrant ur riksdagens protokoll.
Det vi röstade nej till var en låtsaslag som inte ens har trätt i kraft trots att riksdagen ställde sig bakom den och som inte har gett en enda serievåldtäktsman ett längre straff eller upprättelse åt ett enda brottsoffer.
Vårt svar till väljarna är att vi kommer att lösa det.
Jag saknar ett besked från Centerpartiet.
Mängdrabatten ska avskaffas, men den måste avskaffas på rätt sätt och genom rätt lagstiftning.
Lägg märke till att ingen av dem säger att mängdrabatten ska vara kvar. Skiljelinjen går mellan att avskaffa den helt och direkt i ett stort paket, och att avskaffa den stegvis, för de grövsta brotten först eller med en annan lagteknik. Det är den skillnaden som syns i betänkandets reservation.1
Vill du höra replikerna i sitt sammanhang kan du se avsnitt 1 av Replikskiftet, där svaren ligger sida vid sida. Hela protokolltexten finns på samma sida.
Ord som är bra att kunna
Ett betänkande är utskottets förslag till hur riksdagen ska besluta.4 En reservation är ett motförslag från de ledamöter i utskottet som inte håller med majoriteten.4 När riksdagen fattar beslut ställs reservationen mot utskottets förslag.4 Läs mer om hur ett betänkande fungerar och om hur en votering går till.
Efter ett beslut skickar riksdagen en riksdagsskrivelse till regeringen, som ska se till att det blir som riksdagen bestämde.3 Vill man veta vad beslutet handlade om behöver man läsa utskottets betänkande.3
Vanliga frågor
Är mängdrabatten redan borta?
Nej, inte i praktiken. Riksdagen har sagt ja till reformen, men lagändringarna börjar gälla först den dag som regeringen bestämmer.1
Följ frågan vidare
Nedan visar vi de senaste dokumenten i riksdagen som nämner mängdrabatt. Listan hämtas varje morgon från riksdagens öppna data, så att du kan se om det kommit nya förslag, motioner eller beslut. Alla ämnen på Replikskiftet uppdateras på samma sätt.
Aktuellt i riksdagen
- Betänkande 2025/26:JuU48: Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ·
- Betänkande 2025/26:JuU41: Skärpta regler för unga lagöverträdare ·
- Motion 2025/26:4230: med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem av Gudrun Nordborg m.fl. (V) ·
- Motion 2025/26:4223: med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) ·
- Proposition 2025/26:297: Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ·
- Betänkande 2025/26:JuU42: Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor ·
Hämtat från riksdagens öppna data 21 oktober 2026. Uppdateras dagligen.
Källor
- data.riksdagen.se/dokumentstatus/HD01JuU48
- riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HE097
- riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/debatter-och-beslut-i-kammaren/beslut-om-arenden
- riksdagen.se/sv/ordbok
Hittar du ett fel? Så begär du rättelse.
